Liliansdotter

Jag orkar inte skicka sms till pappa ännu. Jag är ju inte sen, det finns bara en risk att jag blir det. En stor risk.
Vet att han hatar att vänta, lika mycket som han ogillar att jobba med sådant som förminskar honom. Så att jag är sen på grund av jobbet känns inte asbra. Jag gillar i och för sig aldrig känslan av att ha råkat prioritera bort någon jag tycker om för jobb.
Jag gör inte det, prioriterar jobb högre än de personer jag tycker om - men när jag jobbar måste jag göra det ordentligt. Jag kände mig skit taskig mot Lovisa när jag drog nu - även om hon jobbar i en timma till och jag faktiskt slutar. Jobbet var inte klart.

Jag gick till tåget idag. Gick i och för sig igår också, men då fick jag springa sista biten. Idag kom jag iväg tidigare hemifrån så jag promenerade hela vägen fram. Gick ungefär prick och kom fram ungefär halv. Det är ett skönt sätt att starta dagen på.
Något mer jag lyckats med både igår och idag är lunchlåda - att ta med en, fylld med matt till och med, till jobbet alltså.
Igår blev det blandade bönor, konserverade körsbärstomater, sockerärtor och ett ägg. Dagens låda rullar på samma tema - konserverade körsbärstomater, sockerärtor, kantareller, kidneybönor och ett ägg (såklart). Så jag längtar till lunch, frukost först såklart- men jag börjar känna mig mätt på allt bröd.

Jag är så trött på allt- jobbet, lägenheten, kroppen, hjärnan. Jag är trött på hur andra behandlar mig. Hur jag behandlar andra. Jag är trött på att jag bara äter skit hela tiden. Jag hatar hur det får min kropp att se ut. Jag är trött på att känna mig trött och seg. Jag har i alla fall haft helt okey humör idag. Det kan ju göra mig glad. Och att jag tvättar nu känns bra. Om jag bara inte kände mig så trött och ensam