Nu är det dags! Jag vet att det är farligt att tänka allt eller inget - men när jag såg mina ben igår... De såg inte ut som mina ben. Min rygg orkar knapp vara upprätt, min mage börjar krångla igen. Allt jag tänker på är att få i mig godis. Jag måste bryta cirkeln. Jag måste komma ur den här gropen jag har grävt ner mig i. Vad väntar jag på? Nu eller aldrig, tänker inte förlora mig i morgon.