Liliansdotter

Det är bara lilla jag...

Graaaaaaa

Kategori: Vardagen

Jag tror inte jag någon sin har format ett muntligt ord av boktsäverna gra.. Men ofta när jag ska uttrycka min frustration i ord så blir det just så - graaaa. Ganska talande tycker jag själv..
Eller säger du emot? Låt bli de för fan för jag vet fucking bäst.
Om du läst min blogg innan så behöver du inte läsa det här inlägget, det behöver du inte annars heller.
Men om man läst min blogg har man en ganska bra bild av mig (tror jag) och detta inlägget förstärker bara den rastlösa sidan av mig.
Däremot har man inte läst något annat räcker det nästan med att läsa det här inlägget för att förstå hur rastlös jag är som person. Just nu håller jag nästan på att koka över.
Så ska ge mig ut i mörkret.
 
Kommer flippa, 1. det är mörkt 2. det blåser ute. 3. det finns ganska många träd över allt.
Ja, jag är rädd för träd. De står och lurar i olika klungor och bara väntar på att falla i huvudet på en.. SUGER!
Jag vill inte dö av att ett jävla träd faller i huvudet på mig.
'nuff said 'bout that.
 
Idag va Linnéa här som sagt, vi bakade bullar och tjöta. Bullar med nutella, tjöt om allt möjligt. Ganska så mycket härligt. Efter som bullarna tog ett tag at göra tog vi ett lager glass innan. Sen kom min mamma och Jenni förbi (som planerat) dom hade också med sig glass. Så nyttig har man vart idag.
Kronan på verket blev ändå middagen, - ostgrattinerad sötpotatis och kyckling. Så galet gott och lite jobb. Dela potatisen, krydda kycklingen och lite ost på, och in i ungen. Klart.

Ne nu åker träningskläderna på.
Pussrå
Under förra promenixen. Sahlgrenska - en del av min uppväxt. Ser ganska mycket ut som ett fängelse - eller en borg typ. Som en egen liten värld.

Kommentarer


Kommentera inlägget här: