Liliansdotter

Jag hatar det, aldrig min kropp. Min kropp har en annan funktion än att va snygg jämt. Den tar mig dit jag ska och hjälper mig klara mitt jobb.
Fast inte min mage, den fungerar aldrig som den ska. Insidan alltså.

Men det här med kroppsuppfattningen - jag ser olika ut i mitt huvud hela tiden.
Dom tydligaste exemplen är väl när jag är
hungrig - då ser jag ofta väldigt smal ut, så jag själv blir orolig om jag är hungrig med flit, då måste jag få i mig något snabbt - ofta blir det något onyttigt (typ godis eller någon slags snabbmat).

Eller precis efter då jag känner mig proppmätt, kan också vara vid andra tillfällen då jag känner mig väldigt mätt (eller förstoppad) så ser jag, inte tjock, men knubbig ut.
Det är jättejobbigt.
När jag känner mig neutral i hungerläget så är jag ganska säker på att jag ser mig som jag set ut - smal men lite slapp. Fast efter som jag kan ha så skeva kroppsbilder annars så vet jag liksom inte om jag kan lita på det jag ser då heller.
Helst skulle jag bara vilja gå runt naken hela tiden, då är kroppen som finast - utan massa kläder som delar av på fula ställen, byxor som skapar valkar eller bh:ar som bubblar ryggen på en.

Jaja, så är det la antar jag. Nu är jag på väg till min mor för att låna hennes badkar, lägga lite ny färg i håret och bara hänga lite.
Sen ska jag möta upp Hanna någon gång under dagen, det va ett tag sedan så det ska också bli trevligt.